Majsorm

Hur man sköter majsormar

Majsorm har blivit ett populärt husdjur eftersom den inte är farlig för människan. Den kan givetvis försvara sig genom att bita om den blir skrämd eller hotad, men den injicerar inte något gift som skadar oss. Blir man biten är rekommendationen att man tvättar ur såret med tvål och vatten. Man bör givetvis alltid se till att ens stelkrampsskydd är aktivt, oavsett om man har ormar som husdjur eller ej.

Majsorm har ett lugnt temperament och de flesta individer kan vänja sig vid att bli (varsamt) hanterade av människor.

majsorm som klättrar

Allmän information om majsorm

Majsorm är en typ av snok och ett alternativt namn på den är röd råttsnok.

Det vetenskapliga namnet är Panterophis guttatus guttatus. Om du läser om majsormen i äldre litteratur kan du hitta det äldre namnet Elaphe guttata guttata. Guttata/ guttatus betyder fläckig eller prickig, och syftar på ormens utseende.

Precis som hos övriga ormar är organen innuti majsormen anpassade efter kroppens långsmala form. Till exempel sitter njurarna efter varandra istället för vid sidan av varandra, och det samma gäller för testiklar respektive äggstockar. Majsormens gallblåsa är rejält tilltagen, vilket är vanligt hos djur som äter mycket men sällan.

Skallen och käkarna hos ormen är konstruerade så att den kan svälja mycket stora byten. Tungan, som är kluven, skickar ormen ut för att samla in doftpartiklar ur luften när den vill veta mer om sin omgivning.

Naturligt utbredningsområde

Majsormen är inte en svensk snok, utan den hör hemma i östra Nordamerika, ungefär från New Jersey i norr till Key West, Florida i söder. I västlig riktning sträcker sig utbredningsområdet västerut till Mississippifloden kring New Orleans, och arten förekommer även fram till Mephis, Tennessee. Det är möjligt att majsormen hade ett större utbredningsområde förr i tiden, för isolerade populationer har hittats i Kentucky. Man har även hittat individer i centrala Louisiana, östra Texas, östra Oklahoma, och östra Arkansas, men det är oklart om det har rört sig om ren Panterophis guttatus eller hydbrider mellan P. guttatus och Panterophis emoryi.

Habitat

Majsormen kan anpassa sig till många olika naturtyper och förekommer naturligt i allt från täta skogar till öppna landskap. Den har inte heller något emot att leva nära inpå människan i bebyggda områden.

Majsormen räknas som en marklevande orm, men den är bra på att klättra och brukar gilla att ha klättervänliga grenar i terrariet.

Dygnsrytm

Majsormen har runda pupiller, ser ganska bra i dagsljus och har inga problem med att vara aktiv på dagen, men jagar och äter gör den huvudsakligen skymningen och på natten. Har man den som husdjur kan man märka att den börjar röra sig runt och leta efter mat efter att man har släkt lampan.

Sommartid mår ormen vanligen bra av att ha det ljust 10-14 timmar per dygn. På vintern kan man dra ned ljustmängden till 8-10 timmar per dygn (såvida ormen inte har gått i vintervila, för då ska den ligga gömd i mörker).

Värt att veta är också att många ormägare har rapporterat att deras majsormar verkar föredra att följa det naturliga ljuset. Så när det är ljust ute får lampan vara på i terrariet, och när solen börjar gå ned släcks den.

Äter majsorm majs?

Nej, den äter inte majs, däremot äter den gärna gnagare, som möss och råttor.

I USA finns en lång tradition att odla majs och lagra den för vintern. De här ormarna, som inte är särskilt rädda för människor, hittades ofta gömna i majsföråden, och man börjde därför kalla dem cornsnakes, det vill säga majsormar. Vad de ville åt var förstås de gnagare som kalasade på majsen. Så ur bondens perspektiv är majsormen ett nyttodjur som hjälper till att hålla ohyra borta.

majsorm närbild

Regler

Innan du skaffar majsorm, ta kontakt med kommunen (eller besök deras sajt) för att ta redo på om du behöver något särskilt tillstånd för att hålla orm. I vissa kommuner krävs tillstånd för att hålla orm i tätbebyggt område även när det rör sig om ormar som inte är farliga för människan. Alternativt kan det finns en anmälningsplikt snarare än att man måste få tillstånd.

Vidare är det också viktigt att besöka Jordbruksverket för att sätta sig in i de djurskyddsregler som gäller för att hålla orm som husdjur.